FEBRUARI/FEBRUARY Märkesdagar Helgondagar - Saints' Feast Days
 

NOTISA
Notisa.se
Notisa.com
 
Copyright Notisa © 2008 
Inger L. Söderberg-Lidbeck
E-post:

Notisa home 
Nyheter
Aktuellt
I backspegeln
Kyrkoåret
Helgondagar
Namnsdagar
Kungalängd
Rese ABC
Väder och rymd
Radio TV
Mat 
Spel
Notisa media
Bild- & mediabyrå
Picture- & media agency
Om Notisa
About Notisa
Ämnen topics
Julens ABC
Upphovsätt på internet
 

@-kontakt  
NORDICSITE
Webmagasin
 
NORDICBIZ
Nordic biz to biz
 
NOTISA
Hälsa kalenderfakta och mediebyrå
NORDICSHOP
Webshop
 
SWEDENSITE
Svensk portal
Swedish Gateway
 
SWEDENSITE.NET
webdesign
DESIGN SWEDEN
Svensk design
SWEDENSHOP
Webshop
 
SWEDENSPORT
Svensk sport 
SUND1
Region Malmö Köpenhamn
GRINDSLANTEN
webbgalleri med inriktning på folklig kultur
HEMHUS
Hus och hem i miljö och hälsoperspektiv
LYCKAN
Tursajten

 

Copyright gäller beträffande all text och alla bilder som publiceras på Notisas hemsidor. All kopiering och publicering av texter och bilder utan tillstånd är otillåten.Otillåten publicering debiteras med minst 100% på Notisa Nordicsites ordinarie priser för publicering.
Beställning av artiklar och bilder kan göras via Notisa media (Notisa Bildarkivet)

All rights reserved do not use text or pictures from this site without written permission from Notisa mediaarchives. 

Copyright Notisa © 2008 
 
Svensk Hof Calender år 1823
Februari - Göjemånad
Swedish "Hof Calender" 1823
February - The month of Göje
Inger L. Söderberg-Lidbeck
E-post:
Copyright Notisa © 2008 

 
 
 
  Copyright 2008 © Notisa
 
 
 
Medeltida helgondagar och traditioner
Medieval Saints' Feast Days and traditions
Januari/January Februari/February
Mars April
Maj/May Juni/June
Juli/July Augusti/August
September Oktober/October
November  December
 
Copyright sammanställning och text Notisa / Inger Lin Söderberg-Lidbeck © 2008
Publicering utan tillstånd från Notisa debiteras.

Februari/February

Medeltida helgondagar och gamla kalendertraditioner i Sverige
Medieval Saints' Feast Days and old calendar traditions in Sweden

1.2 S:t Birgitta av Irland. Grundade ett kloster på Irland. levde under 400-talet. S:t Patrick var hennes vän.
St. Bridget of Ireland.
She founded a convent In Ireland. Lived during the 5th century. St. Patrick was her friend.
2.2 Kyndelsmäss
Ljusmässa
Jungfru Maria Kyrkogång
Candelaria
Purificatio Mariae
3.2 Blåsmässa
S:t Blasius var biskop i Mindre Asien. Enligt legenden botade han många som led av sjukdom. Skyddspatron för vilda djur och halssjukdomar. Martyr. D 316.
Blasie mass
St. Blasie was bishop in Minor Asia. According to the legend he healed many suffering from illnesses. He was partron Saint of wildlife and of throat Illnesses. Martyr. D 316.
4.2 S:t Ansgarius (801-865)
"Nordens Apostel" Biskop av Hamburg-Bremen. Missionerade och grundade kyrkan i Skandinavien.
St. Ansgarius (801-865) He was "the apostle of the North". Bishop of Hamburg-Bremen. Missionary who founded church of Scandinavia.
5.2 S:t Agatha. Född i Catania, Sicilien. Martyr. D omkring år 250.
St. Agatha. Born in Catania. Sicily. Martyr. D around year 250.
6.2 Dordredagen
S:t Dorotea. Levde i Caesarea, Kappodocien. Blev dödad som martyr efter att ha vägrat att offra till de romerska gudarna D 304.
Dordre Day
St. Dorothea lived in Caesarea, Cappadocia. When she refused to sacrifice to the roman gods, she was killed and martyred. D 304
7.2 S:t Richardus var fader till många helgon. Willibald, Winebald och Walburga. Dog i Lucca under en pilgrimsfärd till Rom. D 720
St. Richardus was the father of many saints, Willibald, Winnebald, and Walburga. Died at Lucca when he was on a pilgrimage to Rome. D 720
8.2 S:t Malachias var född i Armagh, Irland. När han blev ärkebiskop av Armagh ersatte han den keltiska liturgin med den romerk katolska liturgin. Han besökte S:t Bernhard av Clairvaux i Frankrike och grundade klostret Mellifont efter återkomsten till Irland. S:t Malachias botande av den skotske kungen David I son gjorde honom berömd. S:t Malachias återvände till Clairvaux år 1139. Han dog där i november samma år.
St. Malachias was born in Armagh, Ireland. When he became archbishop of Armagh he replaced the Celtic liturgy with the Roman liturgy. He visited St. Bernard at Clairvaux in France and founded Mellifont Abbey after returning to Ireland. St. Malachias healing of the son of King David I of Scotland made him famous. St. Malachias returned to Clairvaux in 1138. He died there in November the same year.
9.2 S:t Apollonia. Enligt legenden blev S:t Apollonia matyr när hon vägrade förneka sin kristna tro under kejsar Decius regeringstid. Alla Apollonias tänder slog ut innan hon dödades. Hon är skyddspatron för tandsjukdomar och anropas ofta av de som lider av tandvärk. D 249.
St. Apollonia. According to legend
St. Apollonia, was martyred for not renouncing her Christian faith during the reign of Emperor Decius. Apollonia had all her teeth knocked out before she was killed. She is considered the patron of dental diseases and is often invoked by those who suffers from toothaches. D 249.
10.2 S:t Scholastica var syster till St. Benedict. Grundade liksom sin berämde bror ett kloster. D 543.
St. Scholasticasister of St. Benedict, Like her famous brother she established a monestary.
D 543.
11.2 S:t Euphrosyne. Det förekommer minst två helgon med det aktuella namnet. En av dem var född i Egypten som dotter till en affärsman. Hon klädde sig som munk för att undvika att bli bortgift. Hon kallade sig Smaragdus Eremiten. Som fader Smaragdus gav hon råd till till många kristna. Hennes egen far konsulterade henne flera gånger utan att känna igen henne.
St. Euphrosyne. There are at least two Saints with the actual name. One of them was born in Egypt as a daughter of a merchant. She dressed as a monk in order to avoid marriage. She called herself the hermit Smaragdus. As Father Smaragdus she gave many chistians advice. Her own father consulted her on several occation without recognizing her.
S:t Euphrosyne från Polotsk var prinsessa och dotter till prins Svyatoslav. Hon blev nunna vid 12 års ålder. Senare i livet grundade hon ett kloster. Dog under ett besök i Jerusalem. D 1173.
St. Euphrosyne of Polotsk. Princess, the daughter of Prince Svyatoslav. At the age of twelve she became a nun. She became some years later foundress of a convent. Died during her Stay i Jerusalem
D 1173.
12.2 S:t Eulalia. Född i Spanien, dog som martyr vid 12 års ålder. Dömd till döden av domaren Dacian. D 304.
St. Eulalia, born in Spain. Died as martyr in 12 years of age. Judge Dacian sentenced her to death. D 304.
13.2 S:t Agabus. En av de 72 lärjungar som nämns av Lukas. Dog i staden Antiokia som martyr
St. Agabus one of the 72 disciples mentioned by St. Luke. He died as martyr in the city of Antioch.
14.2 S:t Valentin var präst i Rom. Han bistod många matyrer under kejsar Claudius II. Enligt traditionen var S:t Valentin de förälskades beskyddare. S:t Valentin blev halshuggen år 269 eller 270 i Rom.
St. Valentin was priest in Rome. He assisted many of the martyrs in the persecution under Claudius II. According to tradition St. Valentin was patron of lovers. He was beheaded in 269 or 270.
15.2 Siffermäss
S:t Sigfrid var född i York i England. Han sändes av kung Mildred till Sverige. S:t Sigfrid var förste biskopen i Skara, Västergötlands och Smålands apostel. Han dog i Växjö år 1067.
Siffermass
St. Sigfrid was born in York in England. King Mildred sent him to Sweden. St. Sigfrid became the first bishop of Skara. He was also the apostle of the Swedish provinces "Småland" and "Västergötland". St. Sigfrid died in Växjö in 1067.
16.2 S:t Juliana vägrade att gifta sig med en romersk prefekt. Dog som martyr år 305.
St. Juliana Refused to marry a Roman prefect. Died as martyr in the year of 305.
17.2 S:t Polychronius. Biskop av Babylon som dog martyrdöden under 200-talet.
St. Polychronius. Bishop of Babylon. Died as martyr during third century.
18.2 S:t Concordia, martyr som dog under kejsar Decius tid.
St. Concordia, martyr who died during emperor Decius time.
19.2 S:t Gabinus var far till S:t Susanna och bror till påven S:t Gaius. Han var även släkt med kejsar Diocetianus. Sedan han blivit döpt kristen fängslades han och dog i romerskt fängelse. D 295.
St. Gabinus was father of S:t Susanna and brother of the pope St. Gaiu. St. Gabinus was also a relative of emperor Diocetian. Being babtizeised christian he was orisoned. He died ina Roman prison,
D 295.
20.2 S:t Eucharius. Förste biskop av Orleans. Dog under första århundradet.
S:t Eucharius. Bishop of Orleans. Died during the first century.
21.2 S:t Hilarius. Biskop av Arles. D 449
St. Hilarius.Bishop of Arles. D 449
22.1 Peter Katt
Per i Stolen
Cathedra S:t Petri. Simon Peter eller Cephas var den förste påven. Tillsammans med S:t Paul grundare av den heliga stolen i Rom. D 64.
Cathedra S:t Petri.
Simon Peter or Cephas was the first pope. Together with St. Paul founder of the see of Rome. D 64.
23.2 S:t Tertullianus. Romersk martyr. Dog under kejsar Valerians tid. D 257.

St. Tertullianus. Roman Martyr. Died during the reign of emperor Valerian. D 257.
24.2 Mattsmässa
S:t Matthias. Apostel som efterträdde Judas Iskariot bland Jesu lärjungar.
Matthiasmass
St. Matthias. Apostle who succeded Judas Iscariot among the diciples of Jesus.
25.2 S:t Victorinus Missionär och martyr. D 287.
St. Victoricus missionnary and martyr. D 287.
26.2 S:t Nestor. Biskop och martyr. Dog under 200-talet.
St. Nestor. Bishop and martyr, died during the third century.
27.2 S:t Leander Biskop av Sevilla
i Spanien. Dog under 500-talet.
St. Leander. Bishop of Seville in Spain. Died during the sixth century.
28.2 S:t Makarios. Egyptisk eremit som vägrade äta kött. Han försökte även hålla sig vaken och inte sova. D 250.
Maria, namn i kalendern denna dag sedan 1806 för att hylla Gustav IV Adolfs dotter.
St. Makarios Egyptian hermit. He refused to eat meat. He also tried to stay awake and not sleep. D 250.
Maria, in calendar this day since 1806 to celebrate the Swedish king Gustav IV Adolfs daughter
29.2 Endast skottår, inget namn.
Only leap year, no name.
  V.g. notera att denna helgonkalender är en traditionell lokal svensk-nordisk version av den romersk katolska helgonkalendern.
Please notice that this Saint calendar is a local Swedish and Nordic traditional version  of the Roman Catholic Saints Feast Days calendar.
 
 
 
Hunddagar luddenätter och himmersdagar.
Märkesdagar enligt folktro och kalendrar
Januari
Röd himmel nyårsdag lovade krig och oväder. Om solen sken Pauli dag den 25 januari blev det goda skördar.Detsamma gällde om solen sken Vincenti dag den 25 januari.Den 2,7,8 och 15 var förkastade dagar för den som sökte läkedom. 
Februari 
Frost Sankt Peders natt den 22 februari förebådade trettio nätters hård frost. Sjunde dagen i månaden var farlig dag för bot av sjukdom.
Mars 
Om Sankt Bengts dag den 22 mars var våt blev våren regnrik.Klar Vårfru dag den 25mars lovade ett gott år. Om det var frost under vårfru natt blev det frost i fyrtio nätter. Den 15,16,17 och 18 var farliga dagar för läkedom.
April
Sankt Marci dag den 25 april var gångardag. Under den katolska tiden välsignades marker och grödor denna dag av prästen. Som vädret var denna dag skulle det bli under trettio dagar framåt. Den 7 och 25 april var det olämpligt att åderlåta sig.
Maj 
Om kreatur föll under Ludde nätterna dvs de två nätterna före och efter Philippi den 1 maj förebådades död i djurbesättningen. Om det regnade vid Urbani dag den 25 skulle det bli mycket ogräs i åkrarna. Den 7, 15 eller den 17 skulle man inte låta blod eller taga läkedom.
Juni
Midsommarnatten var orakeltid.Då visade sig framtiden för den som förstod sig på att tyda tecknen.Johannes Döparens dag den 24 juni Midsommardagen var också orakeldag då framtiden kunde utluskas. Åskade det var svår sjukdom bland allmänheten att vänta. Sådant som vädret visade sig denna dag skulle det bli under resten av sommaren.Den 9 borde ingen åderlåta sig.
Juli
Om det regnar Sankt Margarehas natt den 20 juli blir det ett dåligt år för nötter och vissa bär.Åskar det under denna natt får bonden ett bra kornår.Men för folket stundar sjukdomstid.Hunddagarna eller som vi kallar det rötmånaden ansågs vara en farlig tid då mycket oknytt och otyg var i farten. Den 1,15 och 17 var olämpliga datum för att söka läkedom med åderlåtning och medikamenter.
Augusti
Om solen sken den 15 auguste som var jungfru Marias himmelsfärdsdag lovades goda skördar av bär och frukt.Äskade det denna månad den 15,19 eller den 20 kunde svåra sjukdomar och farsoter vara att vänta.Dessa dagar skulle ingen läkedomsbot sökas.
September
Sankt Mikaelsdag eller Mikkelsmäss skulle man plocka ett vinteräpple eller ett ekollon och titta efter om det var maskstunget. Om så var fallet väntade en snörik vinter.Om det åskade någon av de fyra Himmerdagarna den 18,19,20 eller den 21 september väntade stor skörd och herredöd påföljande år.Herredöd var ett begrepp som betecknade farsoter. Dessa dagar var också olämpliga för läkedomsbot.
 
Oktober
Om lövfällningen gick långsamt väntade en lång och kall vinter.
Oktober var slaktmånad och det fanns de som passade på tillfället att försöka sia om framtiden genom att granska slaktdjurens inälvor.den 6 oktober borde man aktasig för åderlåtning och läkedom.
 
November
I november skulle man gå i skogen och skära sig en bit bark av ett träd. Helst skulle det vara en bit ek eller bokbark men det gick an även med andra sorter. Var barkbiten torr lovades varm vinter var barken våt blev vintern kall.
Om sankt Mårtens dag inföll en fredag väntade dålig skörd kommande ås.Åskade det Mårtens dag väntade goda tider.
Den 16 och 17 november var dåliga dagar för åderlåtning och annan sjukdomsbot.
December
Julnatt och juldag var orakeltid då den som var synsk kunde ta veta hur framtiden skulle bli. Om julaftonen och julnatten var klara väntade ett bra år utan missväxt. Blåste östanvind förebådades kreatursdöd.Västanvind varnade för död bland furstar och mäktiga män.Om juldagen inföll en söndag väntade ett bra år med varm och tjänlig väderlek för grödor djur och människor.Den 16 och 17 skulle inte åderlåtning eller annan läkedom brukas.
 
Copyright sammanställning och text Notisa / Inger Lin Söderberg-Lidbeck © 2008
Publicering utan tillstånd från Notisa debiteras.
 
KALENDERFAKTA /CALENDERFACTS 
Januari/January 
Februari/February
Mars/March
April 
Maj/May
Juni/June
Juli/July 
Augusti/August
September
Oktober/October
November
December
I backspegeln
Namnsdagar /Name Days
Helgondagar/Saints' Feast Days
Nobel 
Marknader/Fairs
Copyright Notisa © 2008 
 

 Copyright information

TEXT: INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK © 2000-2007
ALLT MATERIAL PÅ DESSA SIDOR OMFATTAS AV COPYRIGHT OCH FÅR EJ PUBLICERAS TILL NÅGON DEL UTAN TILLSTÅND FRÅN NOTISA BILDARKIVET ELLER INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK. OTILLÅTEN ANVÄNDNING DEBITERAS.
  

 

 

NOTISA
Copyright 2008
 

Tillbaka / back to main page