NOTISA
Notisa.se
Notisa.com 
Copyright Notisa © 2009 
Inger L. Söderberg-Lidbeck
E-post:

Blixtkatarr Ryska snuvan och Spanskan - Den föränderliga Influensan hade många namn

Text: Inger Lin Söderberg-Lidbeck.
Samtligt material omfattas av Notisa Bildarkivets copyright © 2009. Otillåten publicering debiteras.

Vid slutet av 1880-talet och under 1890-talets inledning drabbades stora delar av Europa av den sk "ryska snufvan". Sjukdomens dödlighet varierade mellan ca 1-3 %.

Den ryska snuvan drabbade även Sverige. Stadsläkare och provinsialläkare i hela riket rapporterade uppgången av insjuknade till länsstyrelserna. Symptomen var typiska: den hastigt påkommande sjukdomskänslan med kroppsvärk och smärtor i korsryggen, dov huvudvärk, frossbrytningar och symptom från svalg och luftvägar. I samband med den ryska snufvans framfart återuppväcktes gamla idéer om miasma och kontagium. Anhängare av miasmans förklaringsmodell hävdade att influensan i likhet med andra periodiskt uppflammande sjukdomar förorsakades av försvagning av det allmänna hälsotillståndet. Ryska snufvan hade enligt denna förklaringsmodell uppkommit i Asien där aktuella naturkatastrofer med översvämningar och flodvågor under år 1888 hade ödelagt tätbefolkade områden. Sjukdomen hade därifrån genom odörer, jäsningsprocesser och ohälsosamma utdunstningar med vind och väderlek spridit sig till den övriga världen.

De som trodde på teorin om kontagium ifrågasatte inte uppfattningarna om att ryska snufvan hade sin uppkomst i Asien. Men de hävdade i motsats till miasmatikerna att sjukdomens spridning var beroende av uppkomsten av ett smittämne som överfördes från djur till människa eller från människa till människa.

Det finns olika uppfattningar om huruvida influensan alltid har följt människan genom århundradena eller om den är ett relativt senkommet gissel. Under medeltiden var influenza en beteckning som användes beträffande olika sjukdomar.

Vid denna tid ansåg man att samtliga allvarliga sjukdomar med alarmerande symptom och som uppträdde sporadiskt var resultatet av himlakropparnas påverkan - influens - på kroppens vätskor. Därför inordnades de alla under kategorin influentza, vilket antydde att det var planeterna som påverkade jordemänniskornas hälsa och välbefinnande. Med tidens tillväxande kunskap om sjukdomarna avskiljdes ett ökande antal sjukdomar från himlakropparnas inverkan. Influensan kvarstod dock eftersom dess sporadiska angrepp uppfattades som godtyckligt och gåtfullt.

Redan under 1730-talet användes begreppet influenza som diagnos av läkare. Blixtkatarr och grippen var också vanliga som benämningar på sjukdomen. De vanligaste behandlingarna som föreskrevs av tidens läkare var blodiglar applicerade på bröst och hals samt kamferdroppar och kinasalt för invärtes bruk. Det förekom även att läkare rekommenderade kalla fotbad och våtvarma omslag.

Influensans smittämne var fortfarande okänt när nästa pandemi svepte över världen under våren och sommaren 1918. En tidigare okänd form av influensa rapporterades grassera Spanien under i månadsskiftet april/maj 1918. De första fallen beskrevs ingående i spanska tidningar vilket resulterade i att sjukdomen felaktigt uppfattades som en spansk angelägenhet.

Läkarna konstaterade att sjukdomen hade likheter med den "Ryska snufvan" eller "Ryska flunsan" som år 1889-91 utbredde sig i Europa.

I Sverige upptäcktes de första fallen under försommaren 1918. I tidningarna meddelades goda råd mot den förhärjande influensan. Det förekom även spekulationer om att den svåra sjukdomen inte var av samma art som den ryska snuvan utan att den var en ny sorts lungpest.

Trots att flertalet läkare talade om smittämnet som "influensabacillen" var man medveten om att traditionell infektionsbehandling inte fungerade i samband med spanska sjukan. Vid ett av Läkaresällskapets sammanträden i Stockholm under hösten 1918 hävdades till och med att överdosering av acetylsalicylsyrepulvren hade förorsakat många av spanska sjukans dödliga lunginflammationer.

Andra medel som få läkare rekommenderade men som hade högt anseende bland allmänheten var s.k. kinakapslar (Cloret.Chinic eller Sulf.chinic) och konjak i stora doser. Det förekom även att man kurerade sig med kamfer, fläderte och kamomillte.

Samtidigt som tidningarna rapporterade om spanska sjukans spridning i landet tömdes apotekens lager av salicylpulver, kinin och kamfer. Trots att apoteken införde ransonering var preparaten helt slutsålda under långa tider.

Känslan av maktlöshet inför sjukdomen var påtaglig både bland läkare allmänhet. Enligt tidens beräkningar drabbades mellan 9 och 11% av Sveriges befolkning av spanska sjukan. I övriga världen var antalet sjuka mer än 500 miljoner människor. Hur många som dog kan inte fastställas exakt men siffror mellan 15 och 40 miljoner döda brukar nämnas i sammanhanget.

Numer aktualiseras "flunsan" vart och vartannat år när den återkommer i mer eller mindre lindriga varianter. Eftersom många förväntar sig att en ny influensapandemi av samma dignitet som "Ryska snuvan" under 1889-1891 eller "Spanska sjukan" under 1918-20 åter skall drabba mänskligheten, befinner sig influensasjukdomarna alltid i fokus.

Copyright gäller beträffande all text och alla bilder som publiceras på Notisas hemsidor. All kopiering och publicering av texter och bilder utan tillstånd är otillåten. Otillåten publicering debiteras med minst 100% på Notisa Nordicsites ordinarie priser för publicering.
Beställning av artiklar och bilder kan göras via Notisa media (Notisa Bildarkivet)